Jag älskar att du förstår mig.
Bingo har inte haft någon som helst form av feber de senaste dagarna. Han har inte haft mer näsblod och han är precis som vanligt i hagen, förutom att han går, går och går fram och tillbaka och inte har tid att äta på hela förmiddagen…
Monarch mår också fint. Han har, till skillnad från storebror, tid att äta och börjar sakta sakta komma tillbaka i form igen.
Jag har verkligen de finaste vännerna och dem har jag mycket tack vare Brolötens Grafit. Jag har underbara Colleen som, även fast vi inte bor alltför långt ifrån varandra, sällan ses numera, saknar dig! Jag har Jannica som bor i Getinge som jag pratar med flera gånger i veckan och försöker att hälsa på så ofta jag kan. Jag har Hanna (som jag även lärde känna genom Berga) som bor alldeles för långt bort. Cecilia som bor i Gävle ♥ Bara för att nämna några. 
Sen har jag då dagens stjärna, Jannicke, som har ”lånat ut” sin UNDERBARA Brolötens Cinnabar RC 1265 till mig medan hon är hos Bingo för betäckning. Så idag fick jag äntligen, 9 år senare, rida Cinna. Underbara knäppa lilla guling! Halt på ett framben och 20 år gammal galopperade hon som en galning uppför backarna. Jag ringde till Jannicke först, självklart, och hon sa att så länge Cinnabar är glad så får hon gå, hon är trots allt 20 år gammal. Lyckligast av alla var jag, som äntligen fick sitta på en Brolöten ponny igen.
Säga vad man vill, men Brolöten har fött upp de bästa connemarorna!
Brolötens Cinnabar RC 1265
19920515
e Finney Master RC 41 (1965-1995)
u Brolötens Korall RC 368 (1975-2002)
ue Lambay Inver RC 4 (1963-1996)
Jag glömde ju att berätta att detta var första gången som Jonas höll i ett sto under en betäckning. Så jag antar att han numera är officiellt invigd connemara-gubbe 
Idag hade Bingo inget näsblod eller någon feber. Igår vid 17 hade han 37,8 så det kändes riktigt bra.
Jag ringde till veterinär Beckman i måndags när jag körde hem. Hon tyckte att jag skulle ha is i magen och vänta ut stoets brunst. Jag är så otroligt tacksam att jag har erfarna människor att ringa för Beckman hade ju självklart rätt. Idag stod Hirondelle som ett ljus vid betäckning. En stor sten föll från mina axlar. Det kändes så skönt att få till en lyckad betäckning idag.
Bingo blödde inget näsblod och hade 38,1 i temp några timmar senare. Underbart att det går åt rätt håll!
Jag kommer aldrig vara fullärd. Jag är väldigt glad och tacksam att jag har människor jag kan ringa och fråga när jag ställs inför nya, för mig, annorlunda scenarion. Jag (och Bingo) lärde oss att inte vara för snabba med betäckningen eftersom alla ston inte står förrän vid högbrunst.
Imorgon ska Brolötens Cinnabar få träffa Bingo. Det är väldigt omvälvande att ha Cinnabar hos mig. Hon är precis som Grafit en liten bit Brolöten-historia!
Igår hände det där som inte får hända. Bingo blev sparkad. Mitt emellan ögonen fick stoet in en spark och 1000 tankar gick igenom mitt huvud. Bingo var till synes okej, om man bortser ifrån det 3 cm långa jack som uppstod i pannan. Det började rinna lite näsblod och jag ledde in honom i boxen. Han var okej (och är okej) hela tiden. Han var så som man förmodligen är när man blir sparkad mitt i ansiktet. Näsblodet upphörde med en gång.
Jag är otroligt försiktig med mina hästar och ringde inte en utan tre veterinärer. Den första, distriktsveterinären skrek praktiskt taget i mitt öra att jag skulle lasta honom på en gång och köra till Helsingborg för han var troligtvis väldigt illa skadad. Hon hade inte ens sett honom.
Jag ringde Helsingborg och talade med veterinären där. Hon sa att så länge det inte rinner massor med blod ur vare sig såret eller näsan så ska jag vara lugn. Håll koll på honom så att han inte blir dåsig, snurrig, vinglig eller om det plötsligt blir en väldig svullnad. Och så tempen såklart. 38,1 direkt efter träffen, väldigt godtagbart. Den tredje veterinären sa i princip exakt samma sak.
Jag var i stallet 1,5h extra med en stackars klasskompis som hamnade mitt i detta. Jag kollade honom var 5:e minut, inget konstigt. Han åt, drack och vilade. Några gånger var jag tvungen att svälja en annalkande kväljning. Magen drog ihop sig som ett russin. Orolig är bara förnamnet. Jag ringde självklart Rune också och det känns skönt att ha en hästägare som litar på att jag gör precis allting för mina hästar och om jag kunde skulle jag linda in dem i bomull.
21:30 var jag tillbaka i stallet för att kolla till Bingo. Han hade ätit all sin mat och kastade sig över betforn. Höet hade också slunkit ner tillsammans med 10 litet vatten. Inget nytt näsblod. Pust. Ska nog kunna sova i natt ändå, tänkte jag samtidigt som jag tackade min lyckliga stjärna att Jonas höll min hand.
7:00 prick vaknade jag. Det gick inte att sova längre. Jag låg och vände och vred mig till 8:00 sen gick det inte längre. Jag klädde mig och gick långsamt emot bilen. Samtidigt som jag vill veta att han är okej så är jag lika orolig att jag ska mötas av något jag inte vill se. När jag kom till stallet hade han ätit nästan allt hö men allt kraftfodret och druckit mer vatten. Han hade nog precis gnäggat eller frustat för det var lite blod på mulen och i näsborrarna. Jag måste släppa ut honom tänkte jag för att se hur han är.
Bingo galopperade glatt iväg och frustade, gnäggade och hoppade rundor. Precis som vanligt, om man bortser från blodet som ytligt färgade hans mule röd igen. Tog ett djupt andetag, det KAN lika gärna vara gammalt blod. Det var inte det lättaste att få tag på honom igen, lyckligast i världen över att få vara ute. Jag gick och betade honom en stund för att se om det rann nytt blod – det gjorde det inte. Jag torkade ur näsborrarna mot Bingos vilja, självfallet, och sedan dess (1h sen) har det inte runnit något blod.
Jag ringde veterinären på Helsingborg igen, bara för att vara säker. Hon sa:
Kolla temp, allmäntillstånd, hur han äter, dricker, skiter och om det luktar konstigt i näsborren. Annars kan du vara lugn det brukar blöda lite nån dag efter.
Bingo står inne, på min egen och veterinärens inrådan för att försöka ge de blodkärl som har brustit lite tid att läka ihop igen. Bingo är såklart väldigt missnöjd men står och tittar ut genom sitt fönster samtidigt som han tuggar i sig lite hö.
Jag är fortfarande skakis och orolig även fast han visar alla tecken på att vara helt okej. Det är lustigt det här med djur, de får en att slå i marken mentalt men ändå kan vi inte leva utan dem…
09:20 hade han 38,1.
Det gör ont i mitt hjärta att se Monarch så som han är just nu. Han är deppig, trött och ser verkligen helt knäckt ut. Han måste ha haft väldigt ont i sina karleder och jag la inte märke till dem förrän dagen efter och jag har bara 2 hästar att se efter. Det visar på hur lätt det är att missa saker om man verkligen inte tittar, noga. Tyvärr var det inte ett prioriterat ställe att leta på, vilket det egentligen borde vara med tanke på vad han hade haft för sig i hagen de senaste dagarna. Men å andra sidan så har jag nu lärt mig att alltid kontrollera där. Det var nog mest tur att det var så pass ytligt och att det ännu inte är så mycket flugor och annat skit. Såren var väldigt torra och fina, men det var verkliga brännsår. Han kunde lika gärna ha skurit av sig en sena, eller i värsta fall två.
Grafit betydde verkligen allting för mig och när han var sjuk så var jag sjuk. När han hade ont så kunde inte jag sova om nätterna för jag oroade mig ända in i själen. Det är ungefär samma nu. Jag skulle vilja vara i stallet hela tiden och mata Monarch eller bara se så att han är okej. Han är verkligen min lilla (stora) bäbis.
Jag ser skärsåren framför mig hela tiden. Konstant reflekterar jag med mig själv vad jag måste köpa inför nästa gång detta händer, hur jag ska behandla honom nu och kanske framför allt när går det över? Så som han såg ut där på sin plätt i hagen med ett ben i taget sparkande i luften framför sig – det syntes så tydligt att han hade ont.
Idag visade Hirondelle nästan ingen brunst överhuvudtaget så det ser inte bättre ut än att hon gick ur brunsten igår och att det är därför som hon slog och inte riktigt ville vara med. Så kan det vara ibland. Ägarinnan berättade att hon visade dåligt med brunst hemma men att hon kanske kan ha visat lite brunst i torsdags och då har hon ju mycket riktigt gått ur brunsten nu. Jag ska göra ett sista försök imorgon, men jag tror inte att hon vill mer då. Idag tog jag inte ens ut Bingo för hon visade så dålig brunst inne i stallet när de fick nosa på varandra att det inte kändes lönt.
Hirondelle stannar i vilket fall som helst kvar tills hon går i brunst nästa gång om ungefär 16 dagar!
Det kanske inte så många vet är att jag ser vilka som är inne på vilka sidor. Jag kan till och med se när på dygnet en besökare var inne på en sida. Jag kan se vilken sida de hamnade på först och även den sidan de var på när de lämnade sidan.
Här finns en ganska lustigt mönster. Det mest använda sökordet just nu är ”Brolötens Grafit” eller ”Bingo Bell” men såklart även mycket annat som stuteri, pälsglans, hästschampo etc etc hamnar på min sida.
Jag kan också se att samma personer går tillbaka i tiden och läser gamla inlägg. Ibland flera gånger på en vecka. Det kan handla om inlägg som jag skrev för flera månader sedan. Jag funderar lite på varför man går tillbaka och tittar på ett och samma inlägg flera gånger, fast sen inser jag, det är för att visa andra.
Så jag hoppas VERKLIGEN att du får ut någonting av att gå tillbaka och läsa samma inlägg om och om igen. Jag hoppas VERKLIGEN att det ger dig någon form av tillfredsställelse i ditt liv att du är så fruktansvärt långsint och envist nosande.
Det är dock lite tragiskt att du inte bara kan släppa och gå vidare, som många av oss andra, inklusive jag, gjort för länge, länge sedan.
